I december 2022 antogs ett EU-direktiv om en global minimibeskattning som ska tillämpas från och med 2024. Ett första förslag om hur reglerna ska införas i svensk lag har nu publicerats. En svensk lag om tilläggsskatt föreslås som täcker de materiella och processuella reglerna. Det svenska lagförslaget gäller för svenska koncernenheter som ingår i en koncern vars årliga intäkter överstiger 750 miljoner euro under minst två av de fyra föregående räkenskapsåren.

Tre regler bestämmer vilken koncernenhet som ska betala tilläggsskatt:

• Huvudregeln (Income Inclusion Rule, IIR)
• Kompletteringsregeln (Undertaxed Profit Rule, UTPR)
• Regeln om nationell tilläggsskatt (med andra ord QDMTT-regeln, Qualified Domestic Minimum Top-Up Tax).

Reglerna om tilläggsskatt föreslås träda i kraft för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2023, med undantag för kompletteringsregeln som föreslås träda i kraft ett år senare. Alla svenska koncernenheter som omfattas av reglerna har en omfattande skyldighet att lämna information om såväl svenska som utländska koncernbolag och därmed bidra till att säkerställa korrekt beskattning.

Lagförslag kräver rapportering från svenska koncernenheter till Skatteverket

Lagförslaget innebär en omfattande skyldighet för svenska koncernenheter att rapportera information om både svenska och utländska koncernenheter. För att uppfylla denna skyldighet måste koncernen lämna en tilläggsskatterapport, om de inte aktivt väljer att endast en av de svenska enheterna (eller koncernenhet i annat land i vissa fall) lämnar in rapporten till Skatteverket.

För de enheter som enligt tilläggsskatterapporten ska betala tilläggsskatt, föreslås det att de även måste lämna en tilläggsskattedeklaration. Det är viktigt för svenska koncernenheter att förstå och uppfylla dessa skyldigheter för att undvika eventuella påföljder från Skatteverket. Rapporteringen bör utföras på ett noggrant och korrekt sätt för att undvika felaktigheter som kan leda till ytterligare konsekvenser.

Enligt förslaget ska informationen presenteras genom fastställda formulär som ska tas fram. Tilläggsskatterapporten måste lämnas senast 15 månader efter räkenskapsårets sista dag, men det finns vissa övergångsregler som ger utökade frister på upp till 18 månader. Detta innebär att det första rapporteringstillfället sannolikt kommer att bli vid utgången av juni 2026, förutsatt att reglerna träder i kraft den 1 januari 2024. Om enheter enligt tilläggsskatterapporten behöver betala tilläggsskatt ska en tilläggsskattedeklaration lämnas senast en månad efter tilläggsskatterapporten.

Förslaget innehåller också regler om omprövningsmöjligheter och tidsfrister, samt hur överklaganden av beslut ska hanteras. Det införs även sanktioner som förseningsavgift, rapportavgift och skattetillägg i de fall där alla skyldigheter inte har fullgjorts.

Vad händer efter remissperioden för EU:s Pillar II-direktiv?

Det fortsatta lagstiftningsarbetet kommer att ta hänsyn till de synpunkter och kommentarer som inkommer under remissperioden. Efter remissperioden kommer förslaget att bearbetas och eventuellt justeras innan det slutgiltigt presenteras och antas. Det är också möjligt att det kan bli ytterligare förändringar eller anpassningar av lagstiftningen på EU-nivå innan direktivet träder i kraft 2024.

För företag och koncerner som omfattas av reglerna är det nu viktigt att göra en översyn av hur direktivet kommer att påverka deras verksamhet och finansiella rapportering. Det är också viktigt att förbereda sig genom att identifiera vilken data som behöver samlas in för att kunna uppfylla rapporteringsskyldigheterna i enlighet med de nya reglerna.

Läs mer om bakgrunden till EU:s Pillar II-direktiv:

https://unikum.se/nyheter/2023/regeringen-stoder-forslaget-om-global-minimiskatt-for-multinationella-foretag-inom-eu/

Källa: riksdagen.se: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/direktiv-om-en-global-minimiskatt-for_H906FPM46